God morgon!

 

Igår var en intressant dag. Maken hade jobb i Uppsala och ville inte lämna mig hemma själv, så jag följde med. Bullade upp med filt och kuddar i baksätet och satt och spelade spel på paddan. Hade det riktigt najs faktiskt!

Vi var framme vid lunch, han jobbade klart och jag gick ett varv i köpcentrat under tiden.

 

Så skulle vi åka hem och vid 13:30 började jag få riktigt onda förvärkar. Efter ett tag så tänkte jag att det var bäst att klocka dom, för de avtog inte. Det började med att de kom med 15 minuters mellanrum och kändes som stark mensvärk. Då tog jag två alvedon, som brukar hjälpa när jag har haft förvärkar tidigare. Men de tilltog istället och gick ut i svanken och rumpan, med ca 8-9 minuters mellanrum. Då började vi båda två undra om det faktiskt var dags.

 

När det var ca 6 minuter mellan förvärkarna så ringde jag förlossningen för att rådfråga, då var klockan ungefär 18:30. Eftersom vi var på resande fot och hade en bit hem så tyckte de att det var bra om vi kunde komma in på undersökning. 

 

Väl där så satte de på mig CTG och under omkring 40 minuter så mätte de bebisens mående och förvärkarna. Under varje värk så gick hennes hjärtslag upp rejält, usch vad det var jobbigt att se. Speciellt när värkarna kom så ofta. :( Stackars liten, så stressad hon var.

 

Hur som helst så slutade det med att vi fick åka hem och jag fick ett gäng rejäla smärtstillande som jag sov på under natten. Sov som en prinsessa! Typiskt! 

 

De sa att förlossningen är på gång fast det kan dröja några dagar till, men det har iallafall börjat så smått!

 

Äntligen!